----------------
Text: Henrik Weston
The Eye träffade en trött och något bakfull Janne Oldaeus på det gamla fiket Krönet på Söder i Stockholm. Janne är en sympatisk snubbe som vet var han har sina rötter. Janne började spela piano och gitarr i 11-årsåldern och via diverse garageband och det legendariska punkbandet The Pain är han nu ledaren i ett av norra Europas bästa och roligaste rock `n` roll och r&b-band, nämligen Rost.
Rost är suveräna och osvenska. När man ser Rost live kan man tro att man är på en sylta i New Orleans; det är svett, kul och ett riktigt bra ös! Mr Oldaeus hanterar guran som om han var Chuckens kusin, rytmsektionen är tät och ger det rätta suget och Tommy Lundberg varvar skitig orgel med luftigt klinkande piano. Tillsammans blir det en härlig r&b-brygd med lätt voodoo-känsla som gör att det rycker i benen. Koka ihop 2 dl punk, 4 dl blues, ett par chuckenriff och några dl sydstatssoul. Rör om väl och ut kommer Rost.
Eye: När bildades Rost?
Janne: Jag lirade i punkbandet Pain, men det var inte riktigt min stil, så träffade jag Smolle (Peter Smoliansky) och vi bestämde oss för att bilda en r&b-band. Vi hade första spelningen 1981 på Roxy i Stockholm och sen började vi lira ute rätt mycket.
Eye: Hur kom ni i kontakt med 50 och 60-talsrocken?
Janne: Jag har en äldre brorsa så jag är uppväxt med Chucken och grabbarna.
Eye: Okej, vilka av alla gamla gubbar har betytt mest för dig?
Janne: Det är Little Feat, Stones, Albert Collins, Bobby Bland och många många fler.
Eye: Några 60-tals punkband?
Janne: Ja visst, Sonics, 13th Floor Elevators och Remains. Vi kör faktiskt en Remains-låt ibland.
Eye: Några planer på att åka över till England och spela?
Janne: Nja, men det skulle vara jävligt kul men vi måste bli bättre först. Vi har en del kontakter med Wilko Johnson om vi skulle vilja…
Eye: Än så länge spelar ni bara covers, hur väljer ni låtarna?
Janne: Någon – oftast jag – väljer en låt, sedan tar jag med mig bandaren till lokalen och så lyssnar vi. Men vi försöker att få det lite eget, och ibland kan det ta en hel vecka innan det låter som det ska. Nu har vi en 20-30 låtar som vi regelbundet spelar. Vi ändrar alltid spelordningen så att det sällan blir samma låtar två kvällar i rad.
Eye: Har ni några egna låtar på gång?
Janne: Mmm, men de är för dåliga för att spela live. Vår gamla basist Matts Alsberg skrev låtarna som vi körde live för något år sedan.
Eye: I början spelade ni en del på fritidsgårdar, gör ni det fortfarande?
Janne: Det har vi slutat med. Vi vill spela på ställen med alkoholrättigheter, men det är ont om spelställen i Stockholm och det är den där jävla INGER BÅVNERS fel (socialchef i Stockholm, reds anmärkning). Hennes moralpolitik är bara för mycket!
Eye: Är det bättre ute i landet?
Janne: Nja, vi har ju lirat rätt mycket i folkparker, men där är publiken skittråkig, det räcker med att ta ett ackord så börjar publiken skrika. Det är alldeles för mycket fylla, men det är bra pröjs. Förutom Stockholm så är Göteborg och Luleå bra städer att lira i. Men det går inte att lägga en spelning bara i Luleå, det är ju alldeles för långt bort.
Eye: Ni spelar ute mycket, eller hur?
Janne: Det har varit lite tunt den senaste tiden, man ska helst ha en ny platta ute för att få spelningar. Och så har vi ingen replokal just nu.
Eye: Ingen replokal? Det låter ju som värsta tonårsnojan.
Janne: Jaa, jag vet! Men vi hoppas att vi får plats i Fryshuset…
Eye: Kan du leva på musiken?
Janne: Från och till, men just nu är det dödläge och då jobbar jag på sjukhus.
Eye: Jaså? Har ni spelat på något sjukhus också? Du vet som The Cramps och deras spelning på ett dårhus i slutet av 1970-talet.
Janne: Nej…. Ha ha ha, men det skulle kanske vara något.
Eye: Någon fängelsespelning?
Janne: Nej, inte det heller, men det skulle vara kul. Jag hade en polare som satt inne för ett tag sedan och då hade vi en spelning på gång.
Eye: Vad säger du om den svenska musikpressen?
Janne: Jag tycker att Schlager kan vara bra ibland, men för det mesta verkar Schlager bara acceptera sånt som är nyskapande och det är trist. Musik är för fan tidlöst, jag var ju knappt född när Chucken glänste så det är ju ingen nostalgitripp för mig.
Eye: Vad tycker du om TV/radio-situationen i Sverige?
Janne: Det är helt sjukt med monopol. Där sitter en massa mossiga gubbar och bestämmer vad hela Sveriges befolkning ska se. Radion är något bättre än TV förutom Radio Stockholm och UNO MASING, han borde skjutas rakt av! (The Eye instämmer).
Eye: På “Love Being Your Fool”-singeln från 1982, där posar ni precis som Barracudas på deras första Lp ”Drop Out”, eller har jag fel? Samma bild finns på baksidan av Lpn.
Janne: Ha ha ha, ja det har du nog rätt i…
Eye: Hu många ex ha Lpn sålt?
Janne: Runt 6000, varav 15 ex i Danmark…
Eye: Har ni någon ny platta på gång?
Janne: Det kanske blir en senare i höst, vi får se.
Eye: Alright!
Janne: Yeah, alright!
-----------------
Jannes fem i topp:
1, Ain´t Nothing You Can – Bobby Bland
2, Cold Cold Cold – Little Feat
3, Hey-Hey-Hey-Hey – Little Richard
4, Baby´s On Fire – Brian Eno
5, Shake For Me – Howling Wolf
-----------------
Senast sedda film - Citizen Kane (Orson Welles)
Senast lästa bok - Siddharta (Herman Hesse)
Favoritfärg - Köttröd
Favoriträtt - Kaffe & cig
Favoritdryck - Whisky
Önskeresa - Slussen t & r
Ögonfärg - Blå
Favoritcig - Prince
Bästa låt - “Book Of Dont`s” från andra singeln
Favorittidning: Private, Läkartidningen och The Eye!
Fotnot: Sedan några år tillbaka återförenas Rost ett par gånger om året. Under 2007 spelar Rost bland annat i Luleå.
-----------------
-----------------
-----------------